torsdag 18 augusti 2011

Riskerar barn och unga med diagnosen ADHD bli mördare!?


Vi kan inte göra som katten - ligga på latsidan - OM vi vill få friskare barn och unga NU! i våra förskolor, skolor eller i samhället i övrigt! Vi måste agera NU!

Så har det då hänt - igen!
Återigen har en ung kille med en neuropsykiatrisk diagnos gjort det han inte hade för avsikt att göra... återigen har vi vuxna misslyckats med att möta en ung människas behov av speciellt bemötande!


Bedömning av området känsel ger en grund för dessa barns speciella behov av bemötande och kan ske redan på BVC (barnavårdscentralen) och inom SHV (skolhälsovården)
Precis som vi bedömer området syn och hörsel kan vi även lära oss bedöma området känsel - det område som vi känner in oss själva och vår omvärld med samtidigt som området är en god aktör vid utvecklingen av våra känslor, således om något är behagligt, obehagligt, gör ont eller inte, är lätt eller svårt, är ofarligt eller farligt etc. En störning inom området känsel leder till ett avvikande beteende - störningar inom området känsel kan påverka barnets utveckling av medvetenhet om den egna kroppen och omvärlden, motoriken, reaktioner, självkänsla mm. mycket negativt.

Störningar inom området känsel i form av en onormal över- eller underkänslighet påverkar förmågor som att suga, äta, skära, skriva, läsa, sitta, gå, stå, springa etc. Ett barn känner snabbt in om det kan göra som andra barn gör och om det då duger eller inte - i förlängningen påverkas barnets självkänsla negativt om det har en störning inom detta område! MEN vi kan inte sätta glasögon eller hörapparat på störningar inom området känsel - det måste till andra kompensatoriska hjälpmedel OCH de måste in i ett så tidigt stadium som möjligt, precis som det är med glasögon och hörapparat! En tidig bedömning av området känsel ger oss ledtrådar om barnets speciella behov av bemötande vad gäller både kompensation och stimulering - en livsstilsförändring måste till!

Livsstilsförändringen öppnar upp möjligheterna till ett ökat självförtroende, en tillhörighet till gruppen - en betydligt ökad livskvalitet öppnar upp nya möjligheter för barnet! 

Kompensationen skall vara individuellt anpassad utefter störningens utbredning och intensitet och ske dagligen - precis som vid behov av kompensation och stimulering av störningar inom området syn och hörsel! Psykisk kompensation kan bestå av mer tid, hjälp en bit på vägen, sitta mer ostört från speciell beröring, ljud eller ljus etc. Fysisk kompensation kan vara färdiga bokstäver och färdigt ljud som exempelvis magnetbokstäver och talböcker eller dator med ljudåtergivning och anpassad programvara etc.

Stimuleringen skall, liksom kompensationen, vara individuellt anpassad och består oftast av en anpassad kost med kosttillskott, rörelseaktivitet genom lek- eller fritidsaktiviteten, det dagliga samtalet om hur och varför - möjligheterna finns även till en positivare förändring genom stimulering via ljud, neurofeedback och andra specialiserade dataspel.

Området känsel är ytterst känsligt för biokemiska förändringar där en obalans snabbt kan få individen att agera utifrån det kaos som råder biokemiskt av opioida peptider, socker, alkohol och andra droger samt gifter - samtliga förändringar påverkar stimuli via berörings-, balans- samt led- och muskelsinnet och även från ljus, ljud, lukt och smak. Ju större obalans desto mer avvikande beteende och reaktionen kan bli abnorm OM obalansen är abnorm - således en avvikande biokemi som leder till kaos!


Biokemin kan påverkas genom en anpassad kost - vilket styrks av forskare som professor Charlotte Erlanson Albertsson ("Livsstilen, det vill säga kost och rörelse, påverkar utvecklingen av sjukdomar), Norsk Protein Intoleranse Forening, Neurozym AS, Föreningen mot kroniska besvärBitten Jonsson och Valet m.fl.

Gå med i Nätverket för friskare barn och unga NU! OM du vill arbeta för att föra fram kunskaperna om hur våra barn och unga kan bli friskare genom en livsstilsförändring - en livsstilsförändring som måste accepteras på förskolor, skolor, behandlingshem och, inte minst, inom psykiatrin!