Diagnoskriterierna för AD/HD enligt DSM-IV:
Minst sex av nedanstående symtom på ouppmärksamhet skall föreligga och/eller sex symtom på hyperaktivitet-impulsivitet. De skall ha funnits under minst sex månader och vara så uttalade att de klart stör barnets anpassning och inte överensstämmer med dess utvecklingsnivå. Symtomen ska föreligga i minst två olika miljöer/situationer som skola, fritids eller hemma. En del av symtomen skall ha debuterat före 7 års ålder. Symtombilden skall inte enbart vara en del av en annan störning och inte bättre förklaras av annan diagnos
- samtliga kriterier, enligt DSM-IV (Här tagna från Neuronätet och från EU’s medicinska experter och svar på diagnoskriterier för ADHD och angivet med svart text. Skrivarens kommentarer är angivna med blå text.), kan även vara kriterier, beteenden, orsakade av en till flera störningar inom området känsel.
Med anledning av detta finns det all anledning att, på ett så tidigt stadium som möjligt, bedöma om beteendet har sitt ursprung i en över- eller underkänslighet för stimuli via känsel för att kunna utesluta detta innan man sätter diagnos. Diagnosen i sig kan ändock sättas, men möjligheterna till att information, kompensation och stimulering förändras blir då mer påtaglig/förtydligad.
Beroende av känselstörningens/känselstörningarnas utbredning - inom vilket eller vilka områden och med vilken intensitet - och vilka kombinationer som föreligger, baseras sedan den information och de råd som ges för bemötande och behandling på den grundliga bedömning som bör utföras inom området känsel. Behandling av känselstörningar består av individuellt anpassad kompensation och stimulering. Jag kan återkomma till kompensation och stimulering i ett senare kapitel men det står redan en hel del om det i mina bloggar.
Neuropedagogen menar att det är minst lika viktigt att bedöma och behandla störningar inom området känsel som att bedöma och behandla störningar inom området syn och hörsel - allt för att påvisa vilka möjligheter som finns och därmed värna om barnets, individens, positiva utveckling samtidigt som målet är att förhindra att barnet hamnar i utanförskap. Möjligheterna finns att påverka barnets, individens, förmåga att känna in sig själv och sin omvärld med hjälp av kompensation och stimulering - och dom möjligheterna skall ges för att försöka öka individens livskvalitet.
Neuropedagogen - idag är vi två neuropedagoger i hela landet - ger här en annan förklaringsmodell till att barnet har utvecklat avvikande beteenden som anges som kriterier för diagnossättning, allt är markerat med blå text;
Ouppmärksamhet
- kan även bero på störningar inom området känsel. Bedömning av förmåga att känna in stimuli via beröring, balans samt led- och muskelsinnet bör beaktas och bedömas samt, i förekommande fall, kompenseras och stimuleras. Även störningar via stimuli från förmåga att känna in ljud, ljus, lukt och smak kan påverka förmåga till uppmärksamhet och bör bedömas innan annan orsak till ouppmärksamhet anges.
Slarvar eller missar detaljer i skolarbete eller andra aktiviteter - slarv kan bottna i nedsatt förmåga att känna in den egna rörelsen vilket medverkar till ett sämre motoriskt minne och därmed nedsatt förmåga till automatisering. I kombination med en underkänslighet för stimuli via balanssinnet kan förmåga till slarv bli än mer påtaglig. Även överkänslighet för stimuli via beröring, ljud och ljus kan påverka förmåga till uppmärksamhet liksom en nedsatt förmåga att diskriminera/urskilja ljud. Oavsett har individen, i stort sett alltid, en underkänslighet för stimuli via balanssinnet - där känslan av ordning och reda utvecklas till mer eller mindre obefintlig.
Beroende av störningarnas utbredning och intensitet, utvecklas individens slarv och förmåga att se detaljer - med anledning av detta bör en utförlig bedömning av området känsel ske innan olika åtgärder föreslås.
Har svårt att hålla kvar koncentrationen på uppgiften eller i lekaktiviteter - som ovan.
Tycks inte lyssna på vad man säger - som ovan.
Har svårt att uppfatta instruktioner och misslyckas ofta med att slutföra skolarbete, vardagssysslor och arbetsuppgifter (inte beroende på trots eller att barnet inte förstått instruktionen) - som ovan.
Har svårt att organisera sitt arbete eller andra aktiviteter - som ovan.
Undviker uppgifter som kräver längre stunds mental ansträngning, t ex skolarbete - som ovan.
Tappar ofta bort saker, glömmer att ta med saker som behövs för aktiviteten, som pennor, böcker och kläder - som ovan.
Blir lätt störd av det som händer omkring - överkänslighet för stimuli via beröring och ljud kan förekomma och med största sannolikhet i kombination med en underkänslighet för stimuli via led- och muskelsinnet. I kombination med underkänslighet för stimuli via balansen påverkas förmåga till uppmärksamhet än mer.
Glömsk i vardagliga aktiviteter - en nedsatt förmåga till automatisering som mycket väl kan bottna i en nedsatt förmåga att känna in den egna rörelsen, vilket påverkar det motoriska minnet och därmed automatiseringen av rörelsen, kan påverka förmåga att komma ihåg. I kombination med en ”hjärna i dimma” av opioida peptider, andra gifter (socker, färgämnen, flamskyddsmedel m.m.) och brister (Omega 3 m.m.) kan förmåga att komma ihåg påverkas negativt. Individen får en känsla av att ”hjärnan är inbäddad i bomull. Tre till sex månaders anpassad kost med mjölk-, mjöl- och soyafri föda kan förbättra förmåga till motoriskt minne i utförande av vardaglig aktivitet samtidigt som sifferkombinationer och namn kan förbättras ganska så påtagligt!
Hyperaktivitet - en nedsatt känslighet för stimuli via balanssinnet sänker inte bara vakenhetsgrad och muskelspänning utan påverkar förmåga att uppfatta farten i rummet och i kombination med låg muskelspänning och svårigheter känna in den egna rörelsen är förutsättningarna för hyperaktivitet stor; en förändring av kosten i kombination med daglig, individuellt anpassad stimulering, kan sänka hyperaktiviteten. Märkligt att man inte nämner Hypoaktivitet!?
Har ingen ro i händer eller fötter, eller skruvar på sig på stolen - en nedsatt förmåga att känna in stimuli via led- och muskelsinnet förorsakar att händer och fötter och kropp söker stimuli för att känna in den egna kroppen och i kombination med en nedsatt känslighet för stimuli via balansen finns behov av att försöka förstärka stimuli via balanssinnet; ständig rörelse ger ökad stimuli och därmed ökad medvetenhet; en förändring av kosten i kombination med daglig, individuellt anpassad stimulering, kan sänka oron i händer, fötter och kropp.
Har svårt att sitta stilla, lämnar sin plats - som ovan.
Springer ofta omkring, klänger och klättrar mer än vad som anses lämpligt i situationen. Hos äldre kan detta vara begränsat till en känsla av rastlöshet - som ovan.
Har ofta svårt att leka och arbeta lugnt och stilla - som ovan i kombination med en överkänslighet för stimuli via beröring, ljud och ljus ökar denna svårighet.
Verkar ofta "vara på språng" eller "gå på högvarv" - som ovan.
Pratar ofta överdrivet mycket - som ovan.
Impulsivitet
- Impulsivitet kan mycket väl bottna i störningar inom området känsel. Bedömning av störningar i förmåga att känna in stimuli via beröring, balans samt led- och muskelsinnet bör utföras och, där så en störning påvisas, kompenseras samt stimuleras.
Kastar ofta ur sig svar på frågor innan frågeställaren pratat färdigt - nedsatt förmåga att känna in den egna rörelsen och därmed få ett motoriskt minne och en automatisering kan medföra att ”man måste svara innan man glömmer” i kombination med en ”hjärna i dimma” av opioida peptider, andra gifter (socker, färgämnen, flamskyddsmedel m.m.) och brister (Omega 3 m.m.) kan förmåga att komma ihåg och behålla svaret försämras.
Har ofta svårt att vänta på sin tur - som ovan.
Avbryter och stör andra, bryter in i samtal eller lekar - som ovan.
EU’s medicinska experter och svar på diagnoskriterier för ADHD; För att uppfylla de diagnostiska kriterierna som krävs för diagnosen ADHD enligt DSM-IV (den diagnostiska och statistiska handboken för psykiatriska sjukdomar och störningar) bör en hel del aspekter beaktas. Kriterierna i antingen A eller B bör uppfyllas för att en diagnos skall vara aktuell:
Minst sex av följande symtom på ouppmärksamhet har förelegat i minst sex månader till en grad som är maladaptiv och oförenlig med utvecklingsnivån.
Ouppmärksamhet
Är ofta ouppmärksam på detaljer eller gör slarvfel i skolarbetet, yrkeslivet eller andra aktiviteter - denna ouppmärksamhet kan mycket väl bero på en nedsatt förmåga att känna in den egna rörelsen, få ett nedsatt motoriskt minne och därmed en nedsatt förmåga att automatisera rörelsen.
Har ofta svårt att bibehålla uppmärksamheten inför uppgifter eller lekar - som ovan plus att man bör bedöma om individen har en överkänslighet för stimuli via ljud, ljus och lukt.
Verkar ofta inte lyssna på direkt tilltal - kan mycket väl bottna i nedsatt förmåga att känna in rörelsen eftersom man då kan ha fullt upp med att styra rörelsen med hjälp av tanken och synen, när man tappar fokus (exempelvis störande ljud, ljus eller lukt) på utförandet av aktiviteten stannar rörelsen mer eller mindre upp beroende av känselstörningens intensitet och kombination.
Följer ofta inte givna instruktioner och misslyckas med att genomföra skolarbete, hemsysslor eller arbetsuppgifter (beror inte på trots eller på att personen inte förstår instruktionerna) - nedsatt känslighet för stimuli via munmotorik och/eller öronmotorik, medför att man oftast kräver ett långsamt tempo för att hinna memorera, där munmotoriskt minne kan påverka liksom öronmotorik och nedsatt förmåga till dominant öra påverkar förmåga att minnas i kombination med vad ovan sagts om en hjärna som ligger inlindad i bomull samt misslyckande av aktiviteter i skolarbet, hemsysslor eller arbetsuppgifter är väldigt beroende av motoriskt minne och förmåga till automatisering - i kombination med en överkänslighet för stimuli via beröring, ljud, ljus och lukt påverkas situationen än värre!
Har ofta svårt att organisera sina uppgifter och aktiviteter - organisation av uppgift och aktivitet tarvar ett gott motoriskt minne, och det får man av en god känsel via led- och muskelsinnet, och en god förmåga till koncentration vilket också kräver sagda förmåga samt tarvar att individen inte har en överkänslighet för stimuli via beröring, ljus eller ljud samtidigt som känslighet för stimuli via balans hellre skall vara överkänslig och absolut inte underkänslig.
Undviker ofta, ogillar eller är ovillig att utföra uppgifter som kräver mental uthållighet ( t ex skolarbete eller läxor) - försök genomföra skolarbete eller läxor utan glasögon/linser OM Du har en synstörning eller utan hörapparat OM Du har en hörselstörning (och märk väl att dessa kompensatoriska hjälpmedel bör vara individuellt utprovade baserade på en tidigare bedömning!). Tror knappast Du skulle gilla eller vara villig utföra uppgifter som kräver mental uthållighet då utan försöka undvika allt vad skolarbete och läxor heter! Precis så är det för dolda funktionshinder i form av känselstörningar också; för att gilla och vilja, och inte undvika, utföra uppgifter som kräver mental uthållighet. Så VAD är då mental uthållighet!?
Tappar ofta bort saker som är nödvändiga för olika aktiviteter ( t ex leksaker, läxmaterial, pennor, böcker eller verktyg) - att komma ihåg var man lagt saker, att känna att man tappar dem ur fickan eller handen, kräver god stimuli via bl.a. led- och muskelsinnet och via balanssinnet.
Är ofta lättdistraherad av yttre stimuli - OM barnet, ungdomen eller den vuxne har fullt upp med att styra rörelsen med hjälp av tanken och synen på grund av en underkänslighet för stimuli via den egna rörelsen blir individen snabbt uttröttbar jämfört med en individ som har förmåga att automatisera rörelsen/har automatiserat rörelsen och i kombination med en överkänslighet för beröring, ljud och/eller ljus är det inte svårt bli ”distraherad” av yttre stimuli via dessa områden. Dessutom kan den snabba uttröttbarheten i det motoriska utförandet lätt leda till att uppmärksamheten förs över till andra stimuli.
Är ofta glömsk i det dagliga livet - en underkänslighet för stimuli via led- och muskelsinne och balanssinne med eller utan kombination av en hjärna som känns inlindad i bomull på grund av opioida peptider, andra gifter och brister kan mycket väl påverka individens förmåga att komma ihåg!
Minst sex av följande symtom på hyperaktivitet-impulsivitet har förelegat i minst sex månader till en grad som är maladaptiv och oförenlig med utvecklingsnivån:
Hyperaktivitet/Impulsivitet
Hyperaktivitet/Impulsivitet kan således bottna i en störning inom området känsel och en grundlig bedömning av området känsel bör därför utföras för att, på ett så tidigt stadium som möjligt, ge individen möjligheter till kompensation och stimulering. Till hyperaktivitet/impulsivitet räknas följande beteenden;
Har ofta svårt att vara stilla med händer eller fötter kan inte sitta still - som ovan.
Lämnar ofta sin plats i klassrummet eller i andra situationer där personen förväntas sitta kvar på sin plats en längre stund. Springer ofta omkring. Klänger eller klättrar mer än vad som anses lämpligt för situationen ( hos ungdomar och vuxna kan detta vara begränsat till en subjektiv känsla av rastlöshet) - som ovan.
Har ofta svårt att leka eller utöva fritidsaktiviteter lugnt och stilla verkar ofta vara "på språng" eller "gå på högvarv" - som ovan.
Pratar ofta överdrivet mycket - som ovan.
Impulsivitet
Impulsivitet kan således bottna i en störning inom området känsel och en grundlig bedömning av området känsel bör därför utföras för att, på ett så tidigt stadium som möjligt, ge individen möjligheter till kompensation och stimulering. Till impulsivitet räknas följande beteenden;
Kastar ofta ur sig svar på frågor innan frågeställaren pratat färdigt - som ovan.
Har ofta svårt att vänta på sin tur - som ovan.
Avbryter eller inkräktar ofta på andra ( t ex kastar sig in i andras samtal eller lekar) - som ovan.
Dessutom måste följande punkter vara uppfyllda:
Vissa funktionshindrande symtom på hyperaktivitet/impulsivitet eller ouppmärksamhet förelåg före sju års ålder. mer info. - med största sannolikhet har de funktionshindrande symptom som utvecklas ur störningar inom området känsel utvecklats före sju års ålder. Givetvis bör man beakta beteendestörningar som kan tyda på störningar inom området känsel även efter sju års ålder.
Någon form av funktionsnedsättning orsakad av symtomen föreligger inom minst två områden (t.ex. i skolan/på arbetet och i hemmet). - har man en dold funktionsnedsättning i form av en känselstörning inom något eller några av de områden som man känner in sig själv och sin omvärld med så utvecklas mer eller mindre påtagliga funktionsnedsättningar, med största sannolikhet, inom minst två av de områden som nämnts.
Det måste finnas klara belägg för kliniskt signifikant funktionsnedsättning socialt eller i arbete eller studier. - störningar inom området känsel utvecklar funktionsnedsättning socialt, i arbete samt i studier och sådana funktionsnedsättningar bör således även bestå av en grundligt utförd bedömning av detta område, känseln.
Symtomen förekommer inte enbart i samband med någon genomgripande störning i utvecklingen, schizofreni eller något annat psykotiskt syndrom och förklaras inte bättre med någon annan psykisk störning ( t ex förstämningssyndrom, ångestsyndrom, dissociativt syndrom eller personlighetsstörning) - störning i utvecklingen, schizofreni och psykotiskt syndrom kan utvecklas ur störningar inom området känsel liksom även ångestsyndrom, dissociativt syndrom och personlighetsstörning kan och därmed bör även dessa tillstånd kompletteras med en grundligt utförd bedömning av området känsel.
